Om e-förvaltning och E-delegationen

1. Hur definieras begreppet e-förvaltning?
E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser.

2. Varför finns E-delegationen?
Samordning inom förvaltningen behöver bli bättre. Mycket dubbelarbete sker. Myndigheter utvecklar och upphandlar olika lösningar inom likartade områden. Ibland är inte nyttan för användarna tydlig. Det kan finnas finansiella, organisatoriska och rättsliga hinder för att samverka. De tekniska systemens förmåga att samverka varierar. E-delegationen arbetar för att samordna och driva på utvecklingen av e-förvaltning.

3. Vilka mål finns för e-förvaltning och E-delegationen?
Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service, via väl fungerande e-tjänster. Tjänsterna ska vara anpassade till olika gruppers behov och möjligheter och vara tillgängliga för alla. 

4. Vilka är de största utmaningarna för att nå målen?
Den absolut största utmaningen är att få myndigheter att samarbeta betydligt mer än vad som görs idag. Det finns många bra e-tjänster, men nyttan ökar betydligt om myndigheter och kommuner samverkar och skapar gemensamma tjänster.
En annan stor utmaning är att hitta finansiering för e-tjänster där nyttan inte uppstår hos den/de myndigheter som utvecklar tjänsten utan nyttan uppkommer i stället på annat håll.

5. Finns det några viktig regelförändringar som måste ske för att målen ska nås?
Lagar och förordningar som reglerar informationsutbyte och informationshantering har inte följt samhällsutvecklingen i övrigt. Det moderna e-samhället kräver ett väl anpassat regelverk och en översyn behöver göras i närtid. Justitiedepartementet ansvarar för detta.

6. Vad händer med de förslag som E-delegationen har lämnat?

E-legitimationer: En E-legitimationsnämnd ska inrättas och inleda sin verksamhet den 1 januari 2011. Instruktionen till nämnden bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Tillgång till säkra metoder för e-legitimationer är en grundförutsättning för utveckling av e-tjänster i förvaltningen.

Utvecklingsansvariga myndigheter: Utvecklingsansvariga myndigheter kan samordna e-tjänstutvecklingen inom olika sektorer. Delegationen har föreslagit att Skatteverket ansvarar för privatpersoner, Bolagsverket för företag och näringsidkare, Lantmäteriet för GIS(Geografisk information) och fastighetsdata och Transportstyrelsen för förare och fordon. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Gemensamma administrativa verksamhetsstöd är ett första steg till en samlad lönehantering och fakturahantering för ett antal myndigheter inom en nyinrättad myndighet. Samordningen kan spara mellan 500 miljoner kronor och 1 miljard kronor per år. Förslaget bereds i Regeringskansliet.

Finansiering: Om myndigheter och kommuner ska kunna samverka kring gemensamma e-tjänster måste finansieringen lösas. Delegationen har föreslagit att en myndighet ska kunna låna till gemensamma e-projekt och sedan ta ut avgifter från andra organisationer. I budgetpropositionen för 2011 är 25 miljoner kronor för varje år i tre års tid avsatta för e-förvaltningsutveckling.

7. Varför finns inte flera myndigheter med i delegationen?
Syftet har varit att samla de myndigheter som har mycket kontakter med privatpersoner och företag, de som ligger långt framme vad gäller att utveckla e-tjänster och Sveriges kommuner och landsting för att täcka in hela förvaltningen. Delegationen har utökats med CSN och Pensionsmyndigheten. Ytterligare utökning kan komma att ske.

Internationellt e-fövaltningsarbete

1. Hur ser regeringen på e-tjänsteutvecklingen i det internationella perspektivet?
E-tjänsterna bidra till att öka rörligheten på EU:s inre marknad genom att e-tjänsterna t ex ska underlätta studier, arbete och boende i andra medlemsländer än i hemlandet. Det svenska e-id-arbete som nu pågår anpassas t ex till de internationella standards som EU föreskriver.

2. Hur står sig Sverige internationellt?
I de årliga benchmarking undersökningar som genomförs vad gäller utvecklingen av e-förvaltningen och informationssamhället placerar sig Sverige oftast högt. Det finns dock tydliga indikatorer på att förvaltningen måste ta ett ännu starkare användarfokus i det fortsatta  utvecklingsarbetet, och att tänka vidare än den egna organisationen och det egna uppdraget.