Under konstruktion - framtidens e-förvaltning
Förbättrade e-tjänster när myndigheter och kommuner samverkar
Gemensamma e-tjänster mellan myndigheter och kommuner ger bättre service och förenklar för användarna. Men för att kunna samverka måste finansieringen lösas. Även regelverken hindrar utvecklingen, menar E-delegationen i sitt tredje betänkande.
Om myndigheter och kommuner ska kunna samverka kring gemensamma e-tjänster måste finansieringen lösas. Delegationen föreslår att regeringen ger klartecken till att en myndighet kan låna till gemensamma e-projekt och sedan ta ut avgifter från andra organisationer. Dessutom bör delegationen få tillgång till en pott på 10 miljoner kronor varje år för att finansiera gemensamma prioriterade förstudier.
Regelverken hindrar utvecklingen av e-förvaltning. Delegationen föreslår återigen att en utredning snarast ser över registerförfattningarna.
Vissa gemensamma e-tjänster bör prioriteras eftersom de skapar stora nyttor. Under hösten pågår fyra förstudier på initiativ av delegationen. Dessa projekt är:
• Mina sidor för privatpersoner (leds av Försäkringskassan)
• E-arkiv och e-diarium (leds av Riksarkivet)
• E-tjänst över näringsidkare (leds av Bolagsverket)
• Gemensam tjänstekatalog (vägledare är Jordbruksverket)
Delegationen föreslår att regeringen ger klartecken till att starta ytterligare ett projekt för att minska företagens uppgiftslämnande. Projektet ska i förlängningen leda till att också privatpersoner inte ska behöva lämna samma uppgift till olika myndigheter.
Sociala medier på frammarsch bland myndigheterna
Nästan varannan myndighet använder sig av men bara fem procent har en policy för sociala medier. 70 procent av myndigheterna har e-tjänster. Av dessa har var fjärde inte undersökt behovet av tjänsterna. Det är några resultat från en undersökning som E-delegationen gjort.
Av de 44 procent av myndigheter som använder sociala medier är många högskolor, universitet och museer. Myndigheterna använder sig främst av Facebook (30 procent), Twitter (20 procent), YouTube (18 procent) och bloggar (18 procent). Endast fem procent av de myndigheter som besvarat enkäten uppger att de har en beslutad policy för hanteringen av sociala medier. Av dem är det ännu färre som i sin policy tar upp rättsliga aspekter som diarieföring, arkivering, moderering m.m.
Under hösten kommer delegationen att presentera riktlinjer för hur myndigheterna använder sociala medier ur ett rättsligt perspektiv. Det är till exempel viktigt att allmänheten tydligt informeras om att de är hos en myndighet, myndighetens syfte med det sociala mediet och att kunna hålla isär när en anställd uttalar sig i myndighetens namn eller privat.
En förutsättning för att e-tjänster används är att de utgår från användarnas behov. Närmare 70 procent av de myndigheter som besvarat enkäten uppger att de har e-tjänster. En fjärdedel av dessa har inte genomfört en behovsinventering när man utvecklat e-tjänsterna. De skäl man uppger är tidsbrist, brist på resurser, att behovsfångst inte är prioriterat och att man har kunskap om målgruppen sedan tidigare. Delegationen kommer under hösten arbeta med hur användarnas behov kan fångas upp.
Endast en liten andel av de tillfrågade myndigheter har infört eller ska införa uppgraderingar av IP-adressser (IPv6) inom de närmaste åren. Följderna kan bli kostsamma för myndigheterna.
Delegationen har under sommaren 2010 distribuerat en enkät om e-förvaltning till 256 myndigheter. Nästan 200 myndigheter har svarat på frågor om behovsfångst, sociala medier, internationella projekt och it-standardisering.
Kontakt
Mats Sjöstrand
Ordförande i E-delegationen
08-405 48 21
072-225 61 33
Claes Thagemark
Kanslichef
08-405 26 70
072-225 26 70